onsdag 1 maj 2013

Palazzo Pitti



Palazzo Pitti är ett renässanspalats i Florens. Det ligger på den södra sidan av floden Arno i närheten av Ponte Vecchio.
Palazzo Pitti innehåller flera museer av olika slag, ett konstgalleri, Galleria palatina med mästerverk av Rafael, Tizian med flera, Appartamenti monumentali, Galleria d'arte moderna med verk av Macchiaioli och andra specialiserade museer, Museo degli Argenti, tillägnat brukskonst och Galleria del costume, det största museum tillägnat den italienska modet samt även ett porslinsmuseum, Museo delle porcellane, och ett transportmuseum, Museo delle carrozze.
Kärnan i det nuvarande palatset är från 1458 och var ursprungligen residens för bankenmannen Luca Pitti. Det köptes av familjen Medici 1539 som officiellt residens för de härskande familjerna i Storhertigdömet Toscana. Palatset användes under sent 1700-tal av Napoleon Bonaparte. En kort tid var palatset det viktigaste kungliga slottet i det förenade Italien. Slottet och dess inventarier skänktes till det italienska folket av kung Viktor Emanuel III  1919. Idag är slottet öppet för allmänheten och utgör med sin praktfulla interiör en av Florens största konstgallerier. Idag inrymmer det flera mindre samlingar förutom de av familjen Medici.
Bling

Ponte Vecchio



Ponte Vecchio (italienska för Gamla bron) är en känd bro från medeltiden som går över floden Arno i Florens, Italien. Den är känd för sina butiker, mestadels guldsmeder vilka ligger längs med hela bron. Ponte Vecchio är också Europas äldsta segmentvalvbro.
Bron anses först vara byggd under romartiden, och ursprungligen var den gjord av trä. Efter att den blev förstörd av en översvämning 1333 byggdes den upp på nytt 1345 och denna gång av sten. Taddeo Gaddi tros ha formgivit bron. Bron består av tre valvbågar, och mittenbågen har en spännvidd på 30 meter, medan de två bågarna på sidan har spännvidder på 27 meter. Höjden på valvbågarna ligger mellan 3,5 och 4,4 meter.
Bron har under hela sin existens varit värd för butiker och affärsmän (enligt legenden var det ursprungligen på grund av skattebefrielse), vilka visade sina varor på bord efter att ha fått tillåtelse av Bargello (en sorts borgmästare, en magistrat och en polishuvudman).
Det sägs att det ekonomiska konceptet "bankrutt" härstammar härifrån, när en handelsman inte kunde betala sin skulder, förstörde "rotto" soldater hans bord "banco" med varor. Den här handlingen kom att kallas "bancorotto" (förstört bord, möjligtvis kan det ha kommit från "banca rotta" som betyder "förstörd bank") Utan sitt bord kunde inte handelsmannen fortsätta sälja sina varor.
För att förena Palazzo Vecchio ( kommunhus, där en kopia av David står utanför, av Michelangelo ) med Palazzo Pitti, lät Cosimo I de Medici 1565 arkitekten Giorgio Vasari att bygga det kända "Corridoio Vasariano" ovanför. För att upprätthålla brons prestige, förbjöd han 1593 slaktare från att bedriva handel där, deras plats övertogs omedelbart av guldsmeder. Slaktarskrået hade haft monopol på butikerna på bron sedan 1442.
Till skillnad från alla andra broar i Florens förstördes inte Ponte Vecchio under andra världskriget av tyskarna den 4 augusti 1944. Främst på grund av en direkt order av Hitler. Åtkomligheten till Ponte Vecchio var i vägen för förstörelsen av byggnader på vardera sida om bron.
Bling

Tizian

Tiziano Vecelli



Självporträtt 1567

Italiensk målare. 
Föddes någon gång mellan 1485 - 1490, i Pieve di Cadore, Italien. Död 1576 i Venedig. Tizian var den venetianska högrenässansens portalgestalt. Han var den äldste av fyra söner och han blev känd som Da Cadore, efter hans födelseort, familjen var väl kända i området. Vid tolv års ålder var han lärling hos Gentile och Giovanni Bellini, de ledande konstnärerna i Venedig. Det var där han träffade Giorgione, en konstnär som hade stort inflytande på hans måleri.
Efter att ha gått i lära i Venedig och Padua kom Tizian att bli målaren på modet i Venedigs förmögna, intellektuella kretsar. Hans venetianska beställarskap utvidgades snart med ett flertal av Europas kungar och prinsar. Kejsaren Karl V bad att få sitt porträtt målat 1533 och blev så nöjd att han adlade Tizian till greve av Palatinen.

1543 avporträtterade Tizian påven Paulus III och kallades kort därefter till Vatikanen. I Rom kom han att lära känna Michelangelo. På 1550-talet anlitades han av Filip II av Spanien. Tizian avled i en pestepidemi i Venedig. Han är begravd i S:ta Maria dei Frari i Venedig.
I hans målningar ser man, religiösa, mytologiska och historiska motiv samt porträtt. 
Tizian hade inte Leonardos vetenskapliga intressen eller Michelangelos religiösa och poetiska. Inte var han heller, som Rafael, arkitekt. Det var emellertid Tizian som i verklig bemärkelse kom att bli det moderna måleriets grundare, eftersom han gjorde oljefärg på duk till det huvudsakliga uttrycksmedlet för senare västerländsk konst. Han utnyttjade för första gången alla dess möjligheter, från att ge liv åt bildytan med kraftiga penseldrag på dukens grova yta till att dra fördel av kontrasten mellan tjockt pålagda, varma, fylliga glansdagrar och djupa, mörka, med lasyrer fint modulerade färgskiftningar.




Jungfru Marie himmelsfärd 1516-1518
Santa Maria Gloriosa dei Frari, Venedig
Målningen, som pryder franciskankyrkans högaltare sedan 1518, är Tizians första betydande venetianska beställningsverk. Bilden har en uppåtsträvande dynamik och en expressiv dramatik, som kommer till uttryck i figurernas mäktiga rörelser. Bl.a. Jungfru Marias klädnad har en speciell röd nyans, som har kommit att kallas Tizianrött. Alla gestalterna är fångade i ett dramatiskt gestikulerande. Apostlarna sträcker sig uppåt mot Maria, som med vindblåsta draperingar uppbärs i en strålkrans av gyllene ljus, och Gud Faders gestalt håller armarna utsträckta i lätt lutning, som om han svävade genom bildplanet. De två mest framträdande apostlarna bildar kompositionellt en triangel som pekar upp mot Marias skrud och Gud Fader.


Venus från Urbino 1538 Uffizierna Florens



Tizian målade tavlan med den i förgrunden på en soffa liggande Venus. Den erotiska utstrålningen och den porträttliknande karaktären föranledde den äldre forskningen att betrakta den virtuost utförda målningen som ett kurtisanporträtt. Denna bild av en kvinna, som helt hänger sig åt sitt hulls värme och sinnliga mjukhet, är ett hämningslöst förhärligande av den erotiska upplevelsen, höjd till samma nivå som verkligt stor kärlekspoesi. Idag tyds dock motivet övervägande som en allegorisk framställning av den äktenskapliga kärleken och troheten. Det antyder den sovande hunden på bilden liksom de båda tjänarinnorna vid kistan i bakgrunden.


Danaë  1544-1546 Museo Nazionale di Capodimonte Neapel



Tizian presenterade denna målning i Rom, där den väckte stort uppseende på grund av sin vågade framställning och det målartekniskt perfekta utförandet. Tavlan föreställer Danaë, dotter till Akrisios, kungen av Argos, som av sin stränge far spärrats in i ett torn, men som görs gravid av Zeus i gestalt av ett gyllene regn. Hennes son Perseus kommer att döda sin morfar vilket förebådas i ett orakel. Vid höger bildkant ledsagas scenen av den lekfulle Amor, som iakttar guldregnet.

           Bacchus och Ariadne  National Gallery, London



År 1523, målade han Bacchus och Ariadne, en del av hans mytologiska serier för Alfonso d'Este hertigen av Ferrara. Bacchus, vinets gud, har förälskat sig i Ariadne och hoppar från sin vagn för att hälsa på henne. Hon har övergivits på ön Naxos med sin älskare Theseus vars fartyg kan ses segla bort i fjärran. Trots Ariadnes rädsla för Bacchus höjs hon till himlen i sin vagn ( teckningar av två geparder ) och förvandlas till en konstellation som representeras av stjärnorna längst upp till vänster i målningen.
Bling 



söndag 14 april 2013

" Vem var Leonardo da Vinci "

En intressant dokumentär som jag tittade på igår på kunskapskanalen. Klippet finns inte längre

(Gick in på svt.play och vidare till kunskapskanalen, för att se om den gick att se där. Blev inte riktigt klok på det :/ ett klipp fick jag fram. Något klokare nu, urplay.se -->>Klick eller den gula knappen på sidan.
Men den går i repris på Onsdag klicka på bilden så går det att se )




Det handlar bla. om en målning - Salvator Mundi - en kristusbild, som man har hittat men som varit hemlig i många år. Experter har kommit fram till att den är målad av  Leonardo da Vinci

Såldes November 2017, går att läsa här -->>Salvator Mundi



Kristallkulan funderar jag på, den hade jag velat veta mer om 
( kanske finns att läsa, symboler och vad de står för är intressant )

Tänkte bara tipsa =) 
Det är väldigt vackra vyer från Florens ♥
Bling 

lördag 10 november 2012

Märkligt i tavlor 3. Giotto di Bondone

Giotto di Bondone född 1266 el. 1267 - död 1337
Italiensk målare, skulptör och arkitekt.

                               Djävul i moln.



Fresk i Basilica di San Francesco, Giotto di Bondone, cirka 1290-talet

År 2011 höll den italienske konsthistorikern Chiara Frugoni på med att ta bort sekelgammal smuts och sot från väggarna i Basilica di San Francesco i staden Assisi. Plötsligt syntes ett ansikte i en väggmålning av Giotto di Bondone.
Ansiktet är nästan dolt i molnen på målningen och så gott som omöjligt att se nedifrån golvet.
”Det är ett kraftfullt porträtt med krokig näsa, insjunkna ögon och två mörka horn” säger Frugoni om ansiktet, som av allt att döma ska föreställa självaste djävulen.
Hittills har ingen kunnat förklara varför Giotto valde att måla ett dolt porträtt av djävulen i en scen som beskriver munken Franciskus av Assisis död.
Chefen för restaureringen, Sergio Fusetti, tror att ansiktet kan ha tillhört en rival som Giotto velat håna. Andra experter tror att han kanske har målat dit ansiktet bara för skojs skull.
En tredje förklaring är att Giotto ville visa att inte ens en helig man som Franciskus av Assisi kunde vara säker på att få en plats i paradiset:
På medeltiden trodde folk att det fanns demoner i molnen, och att de kunde hindra själar från att nå himlen  förklarar Frugoni.









Märkligt i tavlor 2. Filippino Lippi

Filippino Lippi 1457 - 1504 
Italiensk målare under renässansen.



Teofilos sons återuppståndelse, ca. 1425-1481 

Masaccio och Filippino Lippi.

Renässansmästaren Masac­cio lämnade efter sig flera ofullbordade verk när han dog 1428. Ett av dem var Teofilos sons återuppståndelse som den unge Filippino Lippi slutförde år 1481.

Ingen vet om det berodde på dålig belysning, brist på erfarenhet eller ren lättja, men på Lippis färdiga målning saknas någonting så väsentligt som ett par ben!
De fem männen till vänster måste nämligen samsas om fyra par ben.










Märkligt i tavlor 1. Hans Holbein

Ambassadörerna 1533 National Gallery London 






1500-talet var upptäckternas och forskningens tidsera, och Hans Holbeins målning innehåller många symboler för den nya tiden.
Jordglober, sextanter, solur och orientaliska mattor har fått framträdande platser. Men längst fram i bild finns en evig och universell symbol, ett kranium.
Dödskallen är emellertid så undanskymd och förvrängd att den bara syns om man ställer sig tätt intill målningen och betraktar den snett från sidan.
Vissa konsthistoriker tror att målningen var tänkt att hänga i exempelvis en trappa eller en korridor där förbipasserande skulle se den ur rätt vinkel.
En annan teori är att Hans Holbein helt enkelt ville skryta med sina tekniska färdigheter.