.

onsdag 1 maj 2013

Tizian

Tiziano Vecelli



Självporträtt 1567

Italiensk målare. 
Föddes någon gång mellan 1485 - 1490, i Pieve di Cadore, Italien. Död 1576 i Venedig. Tizian var den venetianska högrenässansens portalgestalt. Han var den äldste av fyra söner och han blev känd som Da Cadore, efter hans födelseort, familjen var väl kända i området. Vid tolv års ålder var han lärling hos Gentile och Giovanni Bellini, de ledande konstnärerna i Venedig. Det var där han träffade Giorgione, en konstnär som hade stort inflytande på hans måleri.
Efter att ha gått i lära i Venedig och Padua kom Tizian att bli målaren på modet i Venedigs förmögna, intellektuella kretsar. Hans venetianska beställarskap utvidgades snart med ett flertal av Europas kungar och prinsar. Kejsaren Karl V bad att få sitt porträtt målat 1533 och blev så nöjd att han adlade Tizian till greve av Palatinen.

1543 avporträtterade Tizian påven Paulus III och kallades kort därefter till Vatikanen. I Rom kom han att lära känna Michelangelo. På 1550-talet anlitades han av Filip II av Spanien. Tizian avled i en pestepidemi i Venedig. Han är begravd i S:ta Maria dei Frari i Venedig.
I hans målningar ser man, religiösa, mytologiska och historiska motiv samt porträtt. 
Tizian hade inte Leonardos vetenskapliga intressen eller Michelangelos religiösa och poetiska. Inte var han heller, som Rafael, arkitekt. Det var emellertid Tizian som i verklig bemärkelse kom att bli det moderna måleriets grundare, eftersom han gjorde oljefärg på duk till det huvudsakliga uttrycksmedlet för senare västerländsk konst. Han utnyttjade för första gången alla dess möjligheter, från att ge liv åt bildytan med kraftiga penseldrag på dukens grova yta till att dra fördel av kontrasten mellan tjockt pålagda, varma, fylliga glansdagrar och djupa, mörka, med lasyrer fint modulerade färgskiftningar.




Jungfru Marie himmelsfärd 1516-1518
Santa Maria Gloriosa dei Frari, Venedig
Målningen, som pryder franciskankyrkans högaltare sedan 1518, är Tizians första betydande venetianska beställningsverk. Bilden har en uppåtsträvande dynamik och en expressiv dramatik, som kommer till uttryck i figurernas mäktiga rörelser. Bl.a. Jungfru Marias klädnad har en speciell röd nyans, som har kommit att kallas Tizianrött. Alla gestalterna är fångade i ett dramatiskt gestikulerande. Apostlarna sträcker sig uppåt mot Maria, som med vindblåsta draperingar uppbärs i en strålkrans av gyllene ljus, och Gud Faders gestalt håller armarna utsträckta i lätt lutning, som om han svävade genom bildplanet. De två mest framträdande apostlarna bildar kompositionellt en triangel som pekar upp mot Marias skrud och Gud Fader.


Venus från Urbino 1538 Uffizierna Florens



Tizian målade tavlan med den i förgrunden på en soffa liggande Venus. Den erotiska utstrålningen och den porträttliknande karaktären föranledde den äldre forskningen att betrakta den virtuost utförda målningen som ett kurtisanporträtt. Denna bild av en kvinna, som helt hänger sig åt sitt hulls värme och sinnliga mjukhet, är ett hämningslöst förhärligande av den erotiska upplevelsen, höjd till samma nivå som verkligt stor kärlekspoesi. Idag tyds dock motivet övervägande som en allegorisk framställning av den äktenskapliga kärleken och troheten. Det antyder den sovande hunden på bilden liksom de båda tjänarinnorna vid kistan i bakgrunden.


Danaë  1544-1546 Museo Nazionale di Capodimonte Neapel



Tizian presenterade denna målning i Rom, där den väckte stort uppseende på grund av sin vågade framställning och det målartekniskt perfekta utförandet. Tavlan föreställer Danaë, dotter till Akrisios, kungen av Argos, som av sin stränge far spärrats in i ett torn, men som görs gravid av Zeus i gestalt av ett gyllene regn. Hennes son Perseus kommer att döda sin morfar vilket förebådas i ett orakel. Vid höger bildkant ledsagas scenen av den lekfulle Amor, som iakttar guldregnet.

           Bacchus och Ariadne  National Gallery, London



År 1523, målade han Bacchus och Ariadne, en del av hans mytologiska serier för Alfonso d'Este hertigen av Ferrara. Bacchus, vinets gud, har förälskat sig i Ariadne och hoppar från sin vagn för att hälsa på henne. Hon har övergivits på ön Naxos med sin älskare Theseus vars fartyg kan ses segla bort i fjärran. Trots Ariadnes rädsla för Bacchus höjs hon till himlen i sin vagn ( teckningar av två geparder ) och förvandlas till en konstellation som representeras av stjärnorna längst upp till vänster i målningen.
Bling 



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.