skip to main |
skip to sidebar
Tiziano Vecelli
Självporträtt 1567
Italiensk målare.
Föddes någon gång mellan 1485 - 1490, i Pieve di Cadore, Italien. Död 1576 i Venedig. Tizian var den venetianska högrenässansens portalgestalt. Han var den äldste av fyra söner och han blev känd som Da Cadore, efter hans födelseort, familjen var väl kända i området. Vid tolv års ålder var han lärling hos Gentile och Giovanni Bellini, de ledande konstnärerna i Venedig. Det var där han träffade Giorgione, en konstnär som hade stort inflytande på hans måleri.
Efter att ha gått i lära i Venedig och Padua kom Tizian att bli målaren på modet i Venedigs förmögna, intellektuella kretsar. Hans venetianska beställarskap utvidgades snart med ett flertal av Europas kungar och prinsar. Kejsaren Karl V bad att få sitt porträtt målat 1533 och blev så nöjd att han adlade Tizian till greve av Palatinen.
1543 avporträtterade Tizian påven Paulus III och kallades kort därefter till Vatikanen. I Rom kom han att lära känna Michelangelo. På 1550-talet anlitades han av Filip II av Spanien. Tizian avled i en pestepidemi i Venedig. Han är begravd i S:ta Maria dei Frari i Venedig.
I hans målningar ser man, religiösa, mytologiska och historiska motiv samt porträtt.
Tizian hade inte Leonardos vetenskapliga intressen eller Michelangelos religiösa och poetiska. Inte var han heller, som Rafael, arkitekt. Det var emellertid Tizian som i verklig bemärkelse kom att bli det moderna måleriets grundare, eftersom han gjorde oljefärg på duk till det huvudsakliga uttrycksmedlet för senare västerländsk konst. Han utnyttjade för första gången alla dess möjligheter, från att ge liv åt bildytan med kraftiga penseldrag på dukens grova yta till att dra fördel av kontrasten mellan tjockt pålagda, varma, fylliga glansdagrar och djupa, mörka, med lasyrer fint modulerade färgskiftningar.
Jungfru Marie himmelsfärd 1516-1518
Santa Maria Gloriosa dei Frari, Venedig
Målningen, som pryder franciskankyrkans högaltare sedan 1518, är Tizians första betydande venetianska beställningsverk. Bilden har en uppåtsträvande dynamik och en expressiv dramatik, som kommer till uttryck i figurernas mäktiga rörelser. Bl.a. Jungfru Marias klädnad har en speciell röd nyans, som har kommit att kallas Tizianrött. Alla gestalterna är fångade i ett dramatiskt gestikulerande. Apostlarna sträcker sig uppåt mot Maria, som med vindblåsta draperingar uppbärs i en strålkrans av gyllene ljus, och Gud Faders gestalt håller armarna utsträckta i lätt lutning, som om han svävade genom bildplanet. De två mest framträdande apostlarna bildar kompositionellt en triangel som pekar upp mot Marias skrud och Gud Fader.
Venus från Urbino 1538 Uffizierna Florens
Tizian målade tavlan med den i förgrunden på en soffa liggande Venus. Den erotiska utstrålningen och den porträttliknande karaktären föranledde den äldre forskningen att betrakta den virtuost utförda målningen som ett kurtisanporträtt. Denna bild av en kvinna, som helt hänger sig åt sitt hulls värme och sinnliga mjukhet, är ett hämningslöst förhärligande av den erotiska upplevelsen, höjd till samma nivå som verkligt stor kärlekspoesi. Idag tyds dock motivet övervägande som en allegorisk framställning av den äktenskapliga kärleken och troheten. Det antyder den sovande hunden på bilden liksom de båda tjänarinnorna vid kistan i bakgrunden.
Danaë 1544-1546 Museo Nazionale di Capodimonte Neapel
Tizian presenterade denna målning i Rom, där den väckte stort uppseende på grund av sin vågade framställning och det målartekniskt perfekta utförandet. Tavlan föreställer Danaë, dotter till Akrisios, kungen av Argos, som av sin stränge far spärrats in i ett torn, men som görs gravid av Zeus i gestalt av ett gyllene regn. Hennes son Perseus kommer att döda sin morfar vilket förebådas i ett orakel. Vid höger bildkant ledsagas scenen av den lekfulle Amor, som iakttar guldregnet.
Bacchus och Ariadne National Gallery, London
År 1523, målade han Bacchus och Ariadne, en del av hans mytologiska serier för Alfonso d'Este hertigen av Ferrara. Bacchus, vinets gud, har förälskat sig i Ariadne och hoppar från sin vagn för att hälsa på henne. Hon har övergivits på ön Naxos med sin älskare Theseus vars fartyg kan ses segla bort i fjärran. Trots Ariadnes rädsla för Bacchus höjs hon till himlen i sin vagn ( teckningar av två geparder ) och förvandlas till en konstellation som representeras av stjärnorna längst upp till vänster i målningen.
Bling
En intressant dokumentär som jag tittade på igår på kunskapskanalen. Klippet finns inte längre
(Gick in på svt.play och vidare till kunskapskanalen, för att se om den gick att se där. Blev inte riktigt klok på det :/ ett klipp fick jag fram. Något klokare nu, urplay.se -->>Klick eller den gula knappen på sidan.
Men den går i repris på Onsdag klicka på bilden så går det att se )
Det handlar bla. om en målning - Salvator Mundi - en kristusbild, som man har hittat men som varit hemlig i många år. Experter har kommit fram till att den är målad av Leonardo da Vinci
Såldes November 2017, går att läsa här -->>Salvator Mundi
Kristallkulan funderar jag på, den hade jag velat veta mer om
( kanske finns att läsa, symboler och vad de står för är intressant )
Tänkte bara tipsa =)
Det är väldigt vackra vyer från Florens ♥
Bling
Giotto di Bondone född 1266 el. 1267 - död 1337
Italiensk målare, skulptör och arkitekt.
Djävul i moln.
Fresk i Basilica di San Francesco, Giotto di Bondone, cirka 1290-talet
År 2011 höll den italienske konsthistorikern Chiara Frugoni på med att ta bort sekelgammal smuts och sot från väggarna i Basilica di San Francesco i staden Assisi. Plötsligt syntes ett ansikte i en väggmålning av Giotto di Bondone.
Ansiktet är nästan dolt i molnen på målningen och så gott som omöjligt att se nedifrån golvet.
”Det är ett kraftfullt porträtt med krokig näsa, insjunkna ögon och två mörka horn” säger Frugoni om ansiktet, som av allt att döma ska föreställa självaste djävulen.
Hittills har ingen kunnat förklara varför Giotto valde att måla ett dolt porträtt av djävulen i en scen som beskriver munken Franciskus av Assisis död.
Chefen för restaureringen, Sergio Fusetti, tror att ansiktet kan ha tillhört en rival som Giotto velat håna. Andra experter tror att han kanske har målat dit ansiktet bara för skojs skull.
En tredje förklaring är att Giotto ville visa att inte ens en helig man som Franciskus av Assisi kunde vara säker på att få en plats i paradiset:
På medeltiden trodde folk att det fanns demoner i molnen, och att de kunde hindra själar från att nå himlen förklarar Frugoni.
Filippino Lippi 1457 - 1504
Italiensk målare under renässansen.
Teofilos sons återuppståndelse, ca. 1425-1481
Masaccio och Filippino Lippi.
Renässansmästaren Masaccio lämnade efter sig flera ofullbordade verk när han dog 1428. Ett av dem var Teofilos sons återuppståndelse som den unge Filippino Lippi slutförde år 1481.
Ingen vet om det berodde på dålig belysning, brist på erfarenhet eller ren lättja, men på Lippis färdiga målning saknas någonting så väsentligt som ett par ben!
De fem männen till vänster måste nämligen samsas om fyra par ben.
Ambassadörerna 1533 National Gallery London
1500-talet var upptäckternas och forskningens tidsera, och Hans Holbeins målning innehåller många symboler för den nya tiden.
Jordglober, sextanter, solur och orientaliska mattor har fått framträdande platser. Men längst fram i bild finns en evig och universell symbol, ett kranium.
Dödskallen är emellertid så undanskymd och förvrängd att den bara syns om man ställer sig tätt intill målningen och betraktar den snett från sidan.
Vissa konsthistoriker tror att målningen var tänkt att hänga i exempelvis en trappa eller en korridor där förbipasserande skulle se den ur rätt vinkel.
En annan teori är att Hans Holbein helt enkelt ville skryta med sina tekniska färdigheter.
Född ca. 1497 i Augsburg, Bayern Tyskland
Död 1543 i London England.
Tysk konstnär - porträttmålare och hovmålare.
Holbeins far hade målarverkstad i Augsburg, där han erhöll utbildning.
Hans Burgkmair 1473 - 1531 ( tysk målare och grafiker ) gjorde stort intryck på Holbein, han influerades genom denne starkt av renässanskonst.
Under en resa till Norditalien 1518 - 1519 fick han tillfälle att studera renässansmåleriet.
1519 blev Hans Holbein och brodern Ambrosius lärjungar hos en målare i Basel. ( Detta år gifte han sig också med en änka som hette Elsbeth Schmid Binzenstock, de fick fyra barn, två döttrar och två söner. Holbein och hans hustru levde åtskilda under många år, och 1532 fram tills Holbeins död 1543 bodde han i London och hon i Basel. Elsbeth uppfostrade barnen ensam och blev till slut så fattig att hon var tvungen att sälja de tavlor som Holbein målat av sin familj )
Hans Holbein blev snart berömd för det arbete han utförde för boktryckarna i Basel. Förutom att han formgav block till träsnitt, målade han porträtt, beställningar till kyrkor, väggmålningar med historiska motiv, tecknade utkast till samtidens populära fasadutsmyckningar i al fresco, tecknade han dessutom vapenbilder och andra förlagor till glasmålningar. 1522 illustrerade han Lutherbibeln, och hans berömmelse spreds över hela Europa.
1521 Målade han The body of the dead Christ in the thomb
Konstmuseet Basel.
Skildringen av Kristus döda kropp är ovanligt realistisk i ett stadium på väg mot förruttnelse. Måttet är dessutom i naturlig mansstorlek
Denna realism i utförandet, kan man fråga sig hur det kommer sig. Det är en obehaglig syn med den grönaktiga handen med sina beniga, spretande fingrar. Realismen används som stilmedel för att förstärka berättelsen om hur Jesus på jorden som människa uppstod från de döda. Materien, köttet, transformerades och blev ande. Fjodor Dostojevski har sagt om målningen ”Denna målning kan beröva många människor på deras tro ” Han var starkt berörd av målningen och återkom till den i sina skrifter.
Ambassadörerna 1533
Han sökte arbete i England. Under sin första vistelse där 1525 - 1528 gynnades han av kretsen kring
Sir Thomas More
Målning H.Holbein 1527 ( engelsk politiker och författare )
vilkens stöd han vunnit genom ett rekomendationsbrev från
Erasmus av Rotterdam.
Målning H.Holbein 1523
( Nederländsk humanist )
Holbein sysslade mest med porträttmålning. Efter han presenterats för Henrik VIII
Målning H.Holbein 1536
förblev Holbein i den engelske monarkens tjänst fram till sin död. Han tilldelades en rad andra uppgifter också. Från att formge hovets dräkter, silver och juvelsmycken och triumfbågar, till att avporträttera kungens aktuella och blivande gemåler.
År 1510 arbetade Rafael för fullt med sin väggmålning ”Skolan i Aten” men han behövde inspiration till bakgrunden. Han sökte hjälp hos sin läromästare, arkitekten Donato Bramante som börjat bygga Peterskyrkan i Rom fyra år tidigare.
Tillsammans skapade Rafael och Bramante en överdådig bakgrund till den stora väggmålningen.
Av allt att döma använde Bramante sina ritningar till Peterskyrkan för att göra Rafaels målning fulländad. Bakgrunden är nämligen en avbild av Peterskyrkan, där man ser både kyrkans karaktäristiska kupol och dess välvda tak.
På målningen syns flera av renässansens stora mästare sida vid sida med antikens främsta personligheter. 1 Michelangelo 2 Leonardo da Vinci 3 Donatello 4 Rafael 5 Donato Bramante.
Bramante dog fyra år senare och hans kyrka invigdes inte förrän år 1626. Men redan år 1510 kunde de som studerade Rafaels målning alltså få veta hur Peterskyrkans interiör skulle komma att se ut – hela 116 år innan byggnaden stod klar.
Rafael nöjde sig inte med bara en överraskning: på bilden syns flera av antikens största personligheter, men Rafael har även smugit in flera stora renässanskonstnärer.
Ikoner som Arkimedes, Alexander den store och Platon flankeras av Leonardo da Vinci, Michelangelo och Bramante.
