.

torsdag 27 september 2012

Vatikanens museer, Michelangelo, censur

Har läst lite senaste dagarna i tidningarna om " Tintin "och " Liten skär och alla små brokiga " lyssnat lite på debatten om vad man får skriva, teckna, måla. Och hur förhåller man sig idag, till det som redan skrivits. Men det ska jag inte gå in på :)

Men hur var det ännu längre tillbaka med censur ? har precis läst om Michelangelos Yttersta domen 1541


Påvens ceremonimästare Biagio da Cesena, var en av Michelangelos värsta kritiker och ville bla. censurera alla de nakna figurerna på hans målningar i Sixtinska kapellet.
Förslaget förkastades av påven, men den temperamentsfulle Michel­angelo var inte nöjd. Som hämnd avbildade han Cesena på Sixtinska kapellets ena vägg.
Han står mitt i helvetet, utstyrd med åsneöron och med en orm som biter i hans könsdelar.
Cesena klagade hos påven men fick till svar - Om Michelangelo placerat dig i skärselden, kunde jag ha ingripit. Men jag har ingen makt över vad som sker i helvetet.



Igår visades det en dokumentär om Vatikanens museer, där berättas det bla. om målningarna i Sixtinska kapellet och just censur. 
Finns att se här --->>  Vatikanens museer  t.o.m 3 Okt.  

Mäktigt att få se ( ja iaf. på tv =)  hur man kunde skapa något så vackert.. dessutom på ett så obekvämt ställe. 



söndag 23 september 2012

Leonardo da Vinci


Leonardo da Vinci 
född 15 April 1452 i  Anchiano nära Vinci, Toscana Italien
Död 2 Maj 1519 i Amboise, Frankrike.
Målare, arkitekt, ingenjör, uppfinnare och naturforskare. 

Leonardo tillhör renässansens mest betydelsefulla gestalter. Han är mest känd för målningen
Mona Lisa, målad 1503 - 1506.



Samt fresken Nattvarden, från 1498
Santa Maria delle Grazie, Milano




Muramålningen är skapad på torr puts, vilket tillät Leonardo arbeta med hela kompositionen samtidigt, istället för att tvingas avsluta en del av väggen åt gången, vilket är nödvändigt när man uppför en freskmålning på våt puts. Utöver det experimenterade han med en slags oljetempera. Den nya tekniken visade sig inte vara hållbar och målningen visade tecken på förfall redan under Leonardos livstid.
1999 restaurerades Nattvarden till en kostnad av 40 miljoner kronor.


Leonardo började redan tidigt visa begåvning för många skilda områden, han tyckte om att spela luta, sjunga och läsa poesi. Dock var det inte inom dessa områden han glänste som mest, vare sig som ung eller under hans senare år. 
År 1470 sattes han i lära hos Andrea del Verroccio, en ledande florentinsk målare, tillsammans med Lorenzo di Credi och Botticelli. Mycket litet är känt från denna period förutom att Leonardo kom i åtnjutande av Lorenzo de`Medicis beskydd, och att han 1472 blev mästare och medlem av S:t Lukasgillet ( Lukasgille var det vanligaste namnet på konstnärernas traditionella gillen i Europa. Enligt traditionen var evangelisten Lukas målare och bildhuggare, varför konstnärerna, som under medeltiden nästan uteslutande var kyrkans män,utvalde honom som sin skyddspatron )
Studierna innefattade många flerfaldiga ämnen och pågick på grund av det nya människoidealet som växte fram under Leonardos tid, numera känd som renässansens början. Man brukar säga att det var då som Europa lämnade medeltiden, dess samhällssystem och tänkande. Det nya människoidealet gick i korthet ut på, att ju mer saker man var bra på desto bättre. Helst skulle man vara riktigt bra på allt. 

År 1500 begav sig Leonardo till Florens och förenade sig två år senare med Cesare Borgia på dennes fälttåg, men återvände efter Borgias nederlag till Florens, där han stannade till 1508. 

Mona Lisa, Leonardos mest kända målning, målades någon gång mellan 1503 och 1506. Men Mona Lisas mun penslades i flera omgångar under flera år.




En röntgenundersökning har avslöjat att Leonardo använde upp till 40 ultratunna lager fingerfärg.
Att Leonardo da Vinci var en oerhört skicklig målare vet alla, och han kan fortfarande imponera även på nutida vetenskapsmän. När franska forskare underkastade hans mest berömda målning, Mona Lisa en avancerad röntgenundersökning, avslöjades en nästan ofattbart sublim måleriteknik. 
En undersökning med så kallad röntgenfluorescensspektroskopi gjordes av experter från bland annat den Europeiska synkrotronstrålningsanläggningen vid Grenoble i Frankrike. Spektroskopin visade att Leonardo använde upp till 40 olika, extremt tunna lager fingerfärg för att skapa Mona Lisas berömda leende.
Varje lager är mellan en och två mikrometer tjockt, vilket är 50 gånger tunnare än ett människohår. Lagrens totala tjocklek utgör sällan mer än 30–40 mikrometer.
Beroende på sitt innehåll av pigment, olja och harts behövde varje lager flera dagar eller till och med månader för att torka, så att skapa Mona Lisas ­leende krävde stort tålamod av konstnären. Målningen tog också mer än fyra år att fullborda.

En nyfunnen kopia av Leonardo da Vincis berömda mästerverk ger konstexperterna ny kunskap om hur Mona Lisa egentligen såg ut.
Konservatorer på Prado­museet i Madrid har upptäckt en extraordinär kopia av den berömda målningen av Mona Lisa. Undersökningar visar nämligen att den nyfunna kopian målades samtidigt som den tavla vi känner till – troligen av en av Leonardo da Vincis elever. Med hjälp av infraröda bilder har experterna analyserat hur de båda målningarna har skissats upp och målats steg för steg. Undersökningar avslöjar att framåtskridandet i tavlornas lager är identiska. Därför måste de ha målats samtidigt och sida vid sida.




Enligt konsthistorikerna kan kopian bla. avslöja hur Leonardos modell ursprung­li­gen har sett ut. Porträttet av Mona Lisa har med tiden blivit mörkare, vilket får model­len att se äldre ut, medan kopian nyligen har restaurerats och visar Mona Lisa på riktigt – om man får tro konstvetarna.
Experterna på såväl Pradomuseet som på Louvren, där originalet hänger, är eniga om att kopian är exceptionell.


Leonardo uttrycker med raffinerad skicklighet sin känsla för tillvarons mystik. Formerna är exakta och ändå utsuddade, förenade  med varandra genom subtila färgfördrivningar, det så kallade sfumatot ( en blandning av färger och nyanser som är så subtil att, allt smälter samman och ger en disig effekt ) som han fulländade och hans efterföljare utnyttjade.

Vetenskaplig verksamhet

Leonardos anteckningsböcker, skrivna spegelvänt och okända för samtiden, innehöll djupsinniga vetenskapliga iaktagelser, rörande proportionslära, perspektiv, optik, anatomi, geologi och uppfinningar som kanonen, stridsvagnen, en dykardräkt och flygmaskiner. 
Ett antal landskapsteckningar samt huvud och nakenstudier har bevarats. Många av dem utgör delar av hans anteckningar eller vetenskapliga studier.








Den näst största samlingen av vetenskapsanteckningar av Leonardo, Codex Arundel, ägs av British Library. 
Bill Gates äger boken Codex Leicester.

Målningar



Leda  - Galleria Borghese - Rom



Anna själv tredje - Louvren - Paris



Johannes Döparen ( min favorit =) 
Louvren - Paris.


En målning föreställande en ung kvinna målades sannolikt av Leonardo da Vinci.




Överst i vänstra hörnet av ett porträtt av en kvinna har konstexperten Peter Paul Biro hittat skug­gan av ett fingeravtryck, och i ett slag ändrar det verkets värde och betydelse. Hittills har konstnären varit okänd, men finger­avtrycket avslöjar att målaren sannolikt är Leonardo da Vinci.
Med en så kallad multi­spektralkamera har laboratoriet Lumière Technology i ­Paris tagit bilder av de olika lagren av färg. Här upptäckte Biro avtrycket, som stämmer med ett som har hittats på Leonardos målning St Hieronymus. Ett handavtryck i kritan på kvinnans hals är också typiskt för Leonardo da Vinci.

Kol 14-analyser visar sam­tidigt att duken är från någon gång mellan 1440 och 1650. Leonardo dog 1519. Det framgår också att bilden målats av en vänsterhänt konst­när – vilket Leonardo var.
Det 23 gånger 33 centimeter stora porträttet såldes för 100000 kronor men är nu värt omkring 800 miljoner.

Leonardo levde fram till sin död på det kungliga slottet Clos Lucè i Amboise i Indre-et Loire i Frankrike.















söndag 9 september 2012

Peterskyrkan i Rom





Uppförd 1506 - 1626
Arkitekter 
Donato Bramante
Antonio da Sangallo d.y.
Michelangelo
Vignola
Giacomo della Porta
Carlo Maderno
Giovanni Lorenzo Bernini

Peterskyrkan är en kyrkobyggnad belägen i Vatikanstaten i Rom och katolicismens huvudkyrka. Peterskyrkan är uppkallad efter aposteln Petrus, som led martyrdöden omkring 64 e.kr. och som antas ha blivit begravd på denna plats. Confessio, det nedsänkta utrymmet framför högaltaret skapades av Carlo Maderno för att behålla direkt kontakt med Petrus grav. I kupolen står ett citat ur Matteusevangeliet 16: 18 - 19 på latin Tu es Petrus et super hanc petram aedificabo ecclesiam meam et tibi dabo claves regni caelorum. " Du är Petrus och på denna klippa skall jag bygga min kyrka. jag skall giva dig himmelrikets nycklar "

Peterskyrkan är en av Roms fyra patriarkalbasilikor. Basilika - kyrkobyggnad av halltyp. Mittskeppet är högre än de bägge sidoskeppen och ljus släpps in från fönster ovan mittskeppet. 
Bild  - Santa Sabina ) 



Basilikans grundsten lades den 18 April 1506 och 120 år senare, 18 November 1626 kunde påve Urban VIII inviga den.
Kyrkan är 132,5 m. hög och ytan på insidan är 15160 kvm. stor så att teoretiskt 60 000 människor samtidigt har plats.




I Peterskyrkans inre finns 800 kolonner 



390 kolossala skulpturer som är framställda av Travertin - en typ av kalksten. Carraramarmor eller brons, samt 45 altare.
Peterskyrkan är veritabelt " konstmuseum " med alla sina målningar, skulpturer, stuckaturer eller ( stuck ett samlingsnamn för olika blandningar av gips, marmormjöl och lim. Används för att framställa dekorativa ytor och detaljer ) och mosaiker. 
I kyrkan finns bla. Berninis högaltare



vid vilket endast påven får celebrera mässan, samt skulpturen Piteà av Michelangelo

Peterskyrkan besöks av ca. 20 000 människor per dag, vilket gör den till en av de mest besökta byggnaderna i världen. Som skydd mot terroristattacker finns omfattande kontroller med ett flertal slussar.

Giovanni Lorenzo Bernini / Petersplatsen


Född 7 December 1598 i Neapel, död 28 November 1680 i Rom.
Skulptör, arkitekt, målare och scendekoratör under barockepoken.

Berninis första projekt som arkitekt innebar att utforma en ny fasad till basilikan Santa Bibiana i östra Rom. Relikerna efter Bibiana ( var en romersk kristen, som dödades för sin tro. Romersk - katolska kyrkan vördar henne som martyr och helgon ) hennes mor Dafrosa och syster Demetria, hade under lång tid varit försvunna, men återfanns 1624. Urban den VIII ämnade fira detta genom att renovera kyrkan. Bernini fick även i uppdrag att utföra en staty föreställande den heliga Bibiana.

Berninis mest storslagna arkitektoniska verk är dock Petersplatsen, fullbordad 1667, med sina fyrdubbla kolonnader. Påve Alexander VII gav Bernini i uppdrag att rita platsen som en storslagen förgård till kyrkan. Men den måste planeras så att så många människor som möjligt skulle kunna se påven ge sin välsignelse från benediktionsloggian ( balkong i fasaden till en katedral ) eller från ett fönster i Palazzo Apostolico (  Vatikanstaten - ett komplex av byggnader, däribland några av Katolska kyrkans regeringskontor, en handfull kapell, Vatikanmuseerna och Vatikanbiblioteket )  Piazzans vidsträckta kolonnader är ämnade att omfamna de troende.



Platsen närmast kyrkans fasad sluttar som ett scengolv, med sidor utformade så att de skall förstärka fasadens monumentalitet och rikta uppmärksamheten mot den. Berninis skisser vittnar om ett omsorgsfullt studium av proportioner och synvinklar. Dessutom prövade han med kolonner av trä hur hög kolonnaden skulle vara. De troende som deltar i ceremonierna på Petersplatsen befinner sig också i sällskap med en härskara av helgon, som kröner kolonnaden, presiderade av Kristus och apostlarna ovanpå basilikans fasad. Detta väldiga skulpturprogram blev inte färdigt under Berninis livstid, arbetet pågick in på 1720-talet.

Skulptören Bernini

" Den heliga Teresas extas " ( 1647-1652 ) i Cornaro-kapellet i kyrkan Santa Maria della Vittoria på Quirinalen.



anses vara ett mästerverk. Skulpturen framställer det spanska karmelithelgonet Teresa av Àvila i meditativ extas. En ängel skall just genomborra hennes hjärta med den gudomliga kärlekens pil :) 
I Cornarokapellet sammanför Bernini skulptur, arkitektur, freskmåleri och stuckatur till en välavvägd helhet.

Tritonfontänen



Fontana del Tritone ( 1642-1643 )
är en fontän på Piazza Barberini ( centralt beläget torg ) i Rom. Fyra akrobatiska delfiner bär upp en stor mussla, på vilken en triton ( ett havsväsen med fiskstjärt ) sitter och sprutar vatten ur en trumpetsnäcka. Inflätade i delfinernas stjärtar finns påvens tiara, Petri nycklar och släkten Barberinis heraldiska vapen. Fontänen hugfäster minnet av att Urban VIII lät reparera Acqua Felice, akvedukten som leder vattnet till Quirinalen. 

Baldakinen ( 1624-1633 ) Peterskyrkan



29 meter hög i brons.
Intressant man, som jag vill läsa mer om senare ;)